Shimmerdimmer

 

I går hade mamma några ärenden i Karlstad och efter det skulle hon se på Packmopedsturnén. jag följde med ned och skulle själv ta mig tillbaka med buss till Sunne var tanken. Men så fick jag en impuls och hoppade på tåget till Kristinehamn. Därifrån åkte jag vidare till Karlskoga oh från Karlskoga gick en buss till Örebro. Eftersom mitt busskort bara gör att jag åker gratis på Värmlandstrafiks bussar fick jag betala därifrån, men ända till Karlskoga tog jag mig gratis. I Örebro hände inte så mycket, ett par småfjortisar paddlade runt i en uppblåsbar pool vid slottet. Till min besvikelse var Sergej upptagen med något annat men Crona pallrade sig in till stan. Han hade dessutom bara suttit still hela dagen i alla fall så det var skönt att komma ut lite tyckte han.

Vi gick runt lite, satte oss på en uteservering, tog en öl och pratade om lite allt möjligt. Han hade hållit på med sin nya film nu i sommar och väntade just nu på musiken. Jag är sjukt nyfiken måste jag säga. Kolla gärna teasern, när den är klar ska han skicka in den till nån filmfestival i Örebro, jag är inte så insatt. 

 

 

 

Vid det här laget hade mamma knäckt min separerade-föräldrar-fint (säga till pappa att man är hos mamma och tvärt om) och både hon och pappa var rejält sura. De tyckte jag var naiv och saknade framförhållning. Det var dags att börja leta efter ett sätt att ta sig hem. Vi gick tillbaka till resecenter, jag sa hej då till Crona och klev på en Swebus till Karlstad. Jag gillar egentligen inte Swebus av någon anledning men de har transporterat mig många gånger till platser det inte skulle ha gått att ta sig till med tåg. Strax efter elva på kvällen rullade jag in i Karlstad där jag hämtades av en sur mamma. Visst, hon skulle upp och jobba men jag förstår ändå inte vad jag har gjort för fel. Hon klagar när jag sitter hemma och säger att jag borde utnyttja mitt busskort och åka ut lite, vidga mina vyer. Det är precis vad jag har gjort! Nu hittar jag i centrala Örebro och ingen kunskap är bortkastad kunskap. 

229 kronor gick det här kalaset på (om man inte räknar samtalskostnaden till Swebus biljettbokning), dryck och resor inkluderat. Det var det helt klart värt. Det var även värt de sura miner och arga samtal jag fick från föräldrarna. Om jag inte åker på äventyr är det fel och om jag åker på äventy är det fel. Särskilt mamma är sån att det blir fel vad jag än gör. Hur hanterar man sådana männskor egentligen?

 

I Karlstad köpte jag förresten en klänning på en outletaffär. Den var lite defekt på ett ställe som nog går att fixa ganska lätt, så jag fick den för 49 kronor. Grön var den. Det kan alltid vara bra att ha. I dag tar jag min luffarryggsäck och åker över till Munkfors. Det fanns vissa antydningar från mamma att jag skulle få sitta i bärbuskarna och plocka äckliga vinbär hela dagen (straffarbete?) men hur ska jag kunna göra det när det regnar? 

 

I Karlstad råkade jag förresten också sparka sönder blixtlåset på min känga. Den går ju att dra igen fortfarande, även om det blir lite pilligare.