Om bara tre dagar åker jag till Albanien av alla ställen. Ett ganska litet land på Balkanhalvön, knappt tre miljoner invånare och Europas näst fattigaste land (efter Moldavien). Efter vad jag har förstått är turismen in landet fortfarande ganska liten och de stora företagen har inte börjat exploatera området i sin ständiga jakt på pengar. Trots att klimatet är ganska likt det i Grekland och Italien ordnar inte ett enda svenskt bolag chartrade resor. Lonely Planet placerade ändå Albanien som etta på sin lista över de tio bästa destinationerna 2011.

Drygt 20 år efter kommunistregimens fall är landet i alla fall tillgängligt via flyg, färja och i viss mån vägar och järnvägar - även om vägnätet beskrivs som minst sagt undermåligt. Fram till 1991 fick inte privatpersoner ha bilar och utanför städerna är åsnor inte helt ovanliga om man ska tro olika källor.

Korruption, maffia, trafficking är några av de problem man har (och måste komma till rätta med innan landet kan begäras inträde i Europeiska Unionen). Sedan kan man kanske tycka vad man vill om EU och hur de flyttar makten längre bort från medborgarna och så vidare, men om Albanien var med i EU skulle jag få föra med mig betydligt mer ... souvenirer till Sverige.

Allt från stränder till ruinstäder, låga priser, vad mer kan man önska sig?
Trots att det finns ca. 60 000 albaner i Sverige vet de flesta nästan ingenting alls om landet. Varför är det så? Det tänker vi ändra lite på med tidningen vi ska skriva när vi är där nere. Det kommer bli toppenbra!


I morgon bitti beger jag mig in till Karlstad för att ta en spruta så jag slipper få någon äcklig hepatit samt in handlar lite skor. Det kommer nog bli en hel del gående nere i Tirana.

De senaste två dagarna har jag för övrigt agerat statist i två av filmelevernas storslagna verk - elev i Emelies film och välklädd gangster med pistoli Rasmus film. I den senare sköts jag till döds i ett ganska spontant gängbråk. Hur som helst är det jättekul att vara med, jag vill lära mig att känna mig lika bekväm med mig själv på rörlig bild som jag gör när folk tar stillbilder. Jag sade även skämtsamt att det här bara är första steget mot en storslagen karriär. Vilket det såklart är. Jaja, absolut.